Taidemaalariliitto

Maalaaminen on löytöretki outoon maisemaan. En tiedä mitä etsin ja mihin kuljen. Jokainen tyhjä kangas on uusi lähtökohta. Maalauksen on aina uudestaan lunastettava itselleen merkitys. Sen on kannettava oma tarinansa, vaikka sitä tarinaa ei kankaan ulkopuolella voisi selittääkään.

Annan värien ja valon vapaasti liikkua kankaalla. Ankkuroidun tähän hetkeen tavoittelemalla materian tuntua , tilallisuutta, mielenliikkeitä. Liikun abstraktion ja figuratiivisen välimaastossa, tilassa missä ilmiöt ovat luontevia mutta lainalaisuudet määrittelemättömiä.

Kauneus on nykyään ruma sana, mutta omassa mielessäni kauneus lohduttaa ja koskettaa. Se osuu siihen kipeään pisteeseen missä kaipuu lepää.

Maalaus on näyttämöllepano. Se on tiivistetty tilanne, tietyssä valossa ja tunnelmassa lepäävä hetki.

Valtion kuvataidetoimikunta on tukenut näyttelyä.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Att måla är att vara på upptäcktsfärd i främmande landskap. Jag vet inte vad jag söker och vart vägen leder. Den vita duken är utgångspunkt för något nytt. Varje målning har sin egna betydelse, en berättelse som inte nödvändigtvis kan återges i ord.

Färgerna och ljuset får fritt röra sig över duken. Jag förankrar det som sker i det reella, strävar till en känsla av materia, rymd, sinnesrörelser. Jag rör mig i terrängen mellan abstrakt och figurativt, i en dimension där företeelserna känns självklara men spelreglerna förblir odefinierade.

Det vackra som företeelse är bannlyst i dessa tider. Men det vackra berör och tröstar, det tangerar den känsliga punkt där saknaden bor.

Att måla är att iscensätta. Att fånga en händelse, en stund, en plats som vilar i en viss dager och har en speciell stämning.

Utställningen stöds av statens bildkonstkommission.